Genom en kameralins

kan hösten faktiskt ... vara en riktigt vacker ...
inspirerande ...
och glädjande ...
färgexplosion!
Det måste finnas en baktanke med det.

/ Innie
Läs även andra bloggares åsikter om Höst, Oktober, November, Färger, Nikon D40, Fotografier

Trädgårdsterapi III

Vad var det jag sa?

Ja just det!

Eller förresten - det var ju mamma som skrev det!

/ Thérèse

Läs även andra bloggares åsikter om Trädgårdsterapi, Alnarp, Mamma, Litteratur, DN

Trädgårdsterapi II

Det var en mäkta stolt Thérèse som förväntansfullt tömde postfacket i går eftermiddag. Där låg ett vitt, vadderat kuvert stämplat "Studentlitteratur" som jag längtat efter länge. Full av förväntan slet jag upp kuvertet så fort jag kom innanför dörren och jodå - ut trillade Studentlitteraturs snyggaste bok på mycket länge. Trädgårdsterapi av Gunilla Nilsson (red.) Älskade mamma.

Föga förvånande har jag gett mej i kast med psykiatrikapitlet allra först (de andra profilerade kapitlen är äldrevård, kriminalvård och barn-och unga). Det är inspirerande att läsa om de brittiska stora psykiatriska sjukhusen som verkligen har båder resursen, vilja och kunskap att driva en rehabiliterande friskvård även inom psykiatrin. Läs du också, boken går att beställa via bland annat AdLibris.

Inom loppet av bara ett par månader har både min mamma och en av mina bästa vänner alltså fått sina böcker utgivna, och det får mej att hoppas. En dag kanske turen också kommer till mej? Jag håller tummarna.

/ Thérèse

Läs även andra bloggares åsikter om Trädgårdsterapi, Gunilla Nilsson, Sofia Åkerman, Studentlitteratur, Psykiatri

Trädgårdsterapi I

Det är ganska sällan som jag skriver om mina föräldrar, min syster eller några andra vänner eller anhöriga här i bloggen, av den enkla anledning att det är jag som valt att gå ut i offentligheten och inte de. De får sin beskärda del av offentligheten ändå, bara genom att vara just min förälder/syster/kompis/sambo utan att personligen bli omskriven här. Idag tänker jag dock göra ett undantag. Följande inlägg är en liten hyllning till min mor.

Det sägs att äpplet inte faller långt från päronträdet (nåja, kanske var det 

äppelträdet?) och till viss del stämmer det nog ganska väl när det gäller förhållandet mellan mej och min mor. Mitt intresse för ord, litteratur, skrivande och den akademiska världen är direkt ärvt av henne - mina första minnen sen barndomen är från julfesterna på mammas högskola och resorna till Universitetet där hon doktorerade. På samma sätt är det hon som givit mej intresset för blommor, växter och trädgår och det är utan tvekan hon som lärt mej alla latinska namn jag kan på sådant som växer. Nu äntligen, äntligen har mamma slagit ihop sina båda intressen - forskning och skrivande med trädgård och växtlighet - och skrivit den första boken på svenska om Trädgårdsterapi.

På Studentlitteraturs hemsida kan man nu läsa mer om boken som kommer ut i slutet av april, och kan man inte vänta tills dess så kan man faktiskt tjuvläsa de första kapitlen online via den här länken. Jag burrar upp fjädrarna som den stoltaste av tuppar när Aftonbladet visat intresse för boken och skriver om den i dagens Hem & Trädgårdbilaga. När jag om en sisådär tio, femton år är erkänd föreläsare, behandlare, forskare, författare och terapeut ska jag starta upp ett behandlingshem för patienter med både självskadebeteende och ätstörningar. Trots att lilla mamma ännu inte vet om det kommer hon bli min konsult och specialist i trädgårdsterapi, som jämte bild-, dans- och musikterapi kommer att bli en av de kreativa och skapande terapiformer jag tänker grunda behandlingshemmets arbete på.

Grattis älskade mamma, du är fantastisk!

/ Thérèse

Läs även andra bloggares åsikter om Trädgårdsterapi, Grön terapi, Studentlitteratur, Forskning, Vetenskap, Mamma,