Fickpark

Igår lärde jag mig ett nytt begrepp som jag gärna vill sprida vidare, nämligen fickpark. Och nej, jag har inte tappat bort en ändelse. Fickpark handlar på intet vis om konsten att fickparkera en bil. Fickpark är en direktöversättning av det engelska begreppet pocket park och syftar på en liten park, oftast belägen i stadsmiljö. Tack vare geocachingen cyklade vi igår till två fickparker i Staffanstorp; Norra Lundavägens fickpark och Årstagårdens fickpark.

Trädprakt i Norra Lundavägens fickpark

Fickparker är små och kompakta parker, sällan större än en vanlig villaträdgård. I Sverige tycks Enköpings kommun ligga i tydlig framkant med fickparker, och deras arbete har spridit sig runt om i landet. Några av Enköpings parker kan du hitta här. Enköpings kommun har också tagit fram följande kriterier, som beskriver fickparker som:

• mindre platser anpassade till sitt läge i stadsrummet eller som en park i parken.
• tydlig rumslighet, ofta med klippta häckar.
• växtmaterialet utnyttjas för att skapa upplevelser och dynamik. Perenner ingår som en viktig del.
• oftast inga eller minimala gräsytor, därför läggs särskild omsorg på de hårdgjorda ytorna.

Löjtnanshjärta i Norra Lundavägens fickpark

Fickparken vid Norra Lundavägen riktar sig främst till de äldre som bor i centrala Staffanstorp. Flera av odlingarna är upphöjda för att underlätta för alla att ta del av, känna och lukta på blomsterprakten. Den miljö- och trädgårdsterapeutiska forskningen visar tydligt på vikten av att ha nära till grönområden. Många äldre som flyttar till servicehus upplever att de inte har möjlighet att komma ut i den utsträckning de önskar. Utomhusvistelsen kan både bibehålla hälsan, men i vissa fall också förbättra den. Att vistas utomhus regelbundet motverkar både benskörhet och depression, samtidigt som det förbättrar sömnkvalitén. 

Lavendel med underbar doft i en upphöjd odling

Vacker pion i utkanten av fickparken

Vill du läsa mer om fickparker finns ett examensarbete här, och om trädgårdens betydelse för hälsan rekommenderas boken Trädgårdsterapi av Gunilla Nilsson (min ömma moder).

/ Thérèse
Fickparker i media: GP, Folkbladet, DN,

Läs även andra bloggares åsikter om fickpark, pocket park, trädgårdsterapi, staffanstorp

Utomhusmiljö

Mannen och jag bor i en hyreslägenhet och har det kommunala bostadsföretaget som hyresvärd. Jag har tidigare skrivit ett par inlägg om hur vi trivs med det, bland annat här och här. Idag är det faktiskt dags för ytterligare ett uppskattande inlägg som rör det arbete hyresvärden gör, och den här gången gäller det utomhusmiljön. 

Jag har bott hos flera kommunala hyresvärdar och i ännu fler kommunala bostadsområden, men inte någon stans har jag upplevt att det har satsats så mycket på utomhusmiljön i bostadsområdena som det görs här. Våra hus är byggda i fyrkanter så att fyra huskroppar skapar en kvadratisk innergård. På nästan varje gård finns en stor utomhusgrill med stadigt galler och gott om sittplats. Här finns mängder av lekplatser med gungor och klätterställningar, men också basketkorgar, bandymål och i utkanterna av området även tennis- och bandyplaner. På varje gård finns dels stora, höga och lummiga träd men också låga buskar och blomsterplanteringar. I gångstråken (för här får inga bilar köra) står stora urnor med små träd och blommor planterade. Här och var finns en damm, lite porlande vatten eller ett stenröse. Mot en husvägg har det byggts ett växthus och mot alla husgavlar klättrar kaprifol eller andra klängväxter, som dessutom belyses nattetid. 

Ett litet bi som jag hittade i en av alla vinbärsbuskar

Det bästa av allt insåg vi faktiskt bara härom dagen. På gårdarna finns nämligen inte bara bildsköna träd och buskar, här också fullt av bärbuskar och fruktträd. Alldeles här utanför mitt arbetsrumsfönster står nio vinbärsbuskar och ett äppelträd. På granngården har det alldeles nyss planterats tio rabarberstånd, ett tjog blåbärsbuskar, dubbelt så många krusbärsbuskar och ett och annat körsbärsträd. Jag blir nästan löjligt glad när jag tänker på alla de barn som växer upp i det här området som, trots att de inte bor i villa med trädgård, kommer kunna gå och plocka frukt och bär hela sommaren. Det här är inte bara övergivna miljonprojektsgårdar som ingen sköter och där ingen vill vistas - här är grönt, vackert, välskött och dessutom - välsmakande. Det gör gott för välbefinnandet!

/ Thérèse

Läs även andra bloggares åsikter om miljonprojektet, hyresvärd, kommunalt, lkf, utomhusmiljö, bärbuskar, fruktträd

Natur, hälsa och trädgård

Idag träffade jag Sofia som tipsade mig om att Sydsvenskan skrivit ett par artiklar som berör magisterprogrammet Natur, hälsa och trädgård på SLU, Alnarp som jag sökt till hösten. Grön terapi är ett ämne jag hoppas kunna fördjupa mig i efter min magisterutbildning, förhoppningsvis genom en forskarutbildning! Läs gärna mer i artiklarna som du hittar här och här. 

/ Thérèse

Läs även andra bloggares åsikter om Sydsvenskan, Alnarp, SLU, Magisterprogram

Miljöpsykologi

Ek vid vårt lantställe

I januari tog jag min kandidatexamen i psykologi, och läser den här terminen bland annat en avancerad kurs i miljöpsykologi. Det är ett ämne jag tycker väldigt mycket om där mina två största intresseområden - människa/psykologi och trädgård/natur/miljö - förenas. En tidig, och mycket intressant, miljöpsykologisk studie publicerades i den ansedda vetenskapliga tidskriften Science redan år 1984. Det var miljöpsykologen Roger Ulrich som studerat hur patienter återhämtat sig efter en gallstensoperation, genom att gå igenom patientjournaler  från år 1972 till år 1981. Hans resultat kom att leda till eftertanke och nyfikenhet både hos forskare och kliniker.

Patienterna som efter operationen vårdats i ett patientrum med utsikt över en grön park hade kortare vårdtid än de patienter vars patientrum vette ut mot en tegelvägg. Vidare kallade patienterna i rummen med grön utsikt mer sällan på sjuksköterskan, de bad med sällan om - och behövde sig på lägre doser av - smärstillande läkemedel och klarade sig dessutom bättre utan sömnmedel, än den matchade gruppen med utsikt mot en tegelvägg. En av miljöpsykologins två främsta förklaringsmodeller går ut på att återhämtning från stress främjas genom att omgivningen signalerar trygghet. Ulrich tolkare resultaten av sin studie som att tegelväggen inte kunde häva budskapet av fara, medan den öppna, ljusa parken med vatten kunde inducera en känsla av trygghet. Denna trygghetskänsla påverkar hela det autonoma nervsystemet: magen blir lugnare, hjärtrytm och puls går ner och ett antal stresshormoner minskar i mängd. 

Ulrichs resultat är inte unika på något sätt. Att miljön har betydelse för återhämtning, hälsa och välbefinnande har forskare kunnat påvisa både förr och senare, men Ulrich resultat är svåra är värja sig från. Trots att grönska bidrar till bättre vårdresultat, och trots att grön miljö saknar läkemedlens och ingreppens riskabla biverkningar, så är den gröna miljön fortfarande inte särdeles högprioriterad. Tabletter, röntgenapparater och steriliseringsapparater i all ära - utan dem kan ingen modern vård bedrivas - men grönska är varken dyrt, svårt eller komplicerat. Bara lugnande, främjande och tryggande. Både för personal, patienter och besökare - det är klart att man borde vilja prioritera det!

Referenser: 

Nilsson, G. (red.) (2008) Trädgårdsterapi. Lund: Studentlitteratur. 

Ulrich, R. (1984) View through a window may influence recovery from surgery. Science 224(4647), 420-421.

/Thérèse

Läs även andra bloggares åsikter om Miljöpsykologi, Ulrich, grönska, tegel, trygghet