Våra fyra pinnstolar har en lite knepig form vilket gjorde det svårt för oss att köpa butikernas ofta cirkelformade dynor. I stället köpte vi skumplast, stoppvadd och lite tyg och sydde dem själva. Eller - jag handlade och kickade igång min gamla Bernina, och maken sydde. Vi skrattade lite när vi insåg att tyget vi kommit hem med var närmast identiskt med det vi slängde ut, men tar det som ett tecken på att vi trivs med det blåvita och fräscha. Och fräscht vill jag lova att det är - jösses vilket uppsving fyra sketna stolsdynor kan bjuda på! Plötsligt känns liksom hela möblemanget nyare, roligare och liter mer vårt. Och med lite färre kaffefläckar. Att det dessutom är mjukare under gumpen eftersom vi var generösa med stoppningen tackar varken jag eller katterna nej till!
Maken besitter ett tålamod jag aldrig haft, och kan därför mönsterpassa stolsdynorna så här snyggt! |
Saga provligger den första dynan och tycks mycket nöjd! |
Läs även andra bloggares åsikter om Möbler, stolar, stolsdynor, stoppning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar