lördag 26 februari 2011

Projekt god mat: Nyckelhålet

"Projekt god mat" är en serie blogginlägg om jakten på den goda maten. Tidigare inlägg hittar du här och här

"Enklare att välja hälsosamt" - det är budskapet som vi konsumenter ska förknippa med nyckelhålsmärkningen. Det är Livsmedelsverket som står bakom symbolen som introducerades i Sverige 1989, och som är gemensam för de nordiska länderna sedan 2009. Märkningen tar sin utgångspunkt i nordiska kostrekommendationer om begränsat intag av sockerarter, fett och salt, samt ett ökat intag av kostfibrer.

Regler
25 olika livsmedelsgrupper kan märkas med nyckelhålet, med olika regler för olika grupper. Två krav är gemensamma för samtliga livsmedelsgrupper:
1. Sötningsmedel (livsmedelstillsatser) och godkända nya livsmedel eller nya livsmedelsingredienser med sötande egenskaper får inte ingå.
2. Olja och/eller annat fett som används i produkterna får innehålla totalt högst 2 g industriellt framställda transfettsyror per 100 g olja och/eller fett.

Bild lånad från Livsmedelsverket
För mejeriprodukter gäller till exempel att mjölk och fil får innehålla högst 0,7 % fett, ost får innehålla max 17 % fett och grädde och creme fraiche max 5 % fett. Bordsmargarin får innehålla max 41 % fett och begränsat med salt, medan kött och köttprodukter får innehålla högst 10 % fett och 5 % sockerarter. För att mjukt bröd ska kunna nyckelhålmärkas krävs att de innehåller minst 25 % fullkorn, och för hårt bröd är det 50 % som gäller. Samtliga gränsvärden finns i det här dokumentet.

Kontroll
Nyckelhålet är en frivillig och kostnadsfri märkning. Den som vill använda nyckelhålets symbol behöver inte anmäla detta till något kontrollorgan, och det är producenten själv som ansvarar för att reglerna följs. Kontrollen av nyckelhålsmärkningen görs i första hand av den kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnden. Livsmedelsverket ansvarar för tillsynen över vissa större tillverkare som använder nyckelhålsmärkning.

Mina reflektioner
Jag minns när nyckelhålet introducerades i Sverige - jag gick i första klass och fick lära mig att mat skulle vara hälsosam. Visserligen också god, men i första hand hälsosam. Men när jag som vuxen läser reglerna kring nyckelhålsmärkningen blir jag väldigt tveksam till om nyckelhålsmärkt mat kan vara något av det. Genom att minska fettmängden i en vara försvinner så gott som alltid också en del av smaken och konsistensen, och ibland även färg. Tänk dig skillnaden mellan en gryta du lagat på mjölk och vatten, kontra den du gjort med en skvätt vispgrädde. För att kompensera det reducerade fettet måste producenten i de allra flesta fall tillsätta aromämnen för smakens skull, stabiliseringsmedel för konsistensen och ibland också färgämnen. Tar man dessutom bort socker och salt, som ju också är välkända smakhöjare, måste även dessa kompenseras för. Så vitt jag kunnat hitta, finns det inga begränsningar för vilka aromämnen, stabiliseringsmedel och färgämnen som får användas. Att nyckelhålet saknar ett strukturerat kontrollorgan gör mig som konsument bekymrad - vem är då garant för att den enskilda producenten faktiskt lever upp till kraven?

Slutord
Om det enda man vill undvika är fett och socker, då kan nyckelhålet säkert vara en god hjälp. Om man däremot vill leva hälsosamt, äta mat av god kvalitet och med någon sorts äkthet, skulle jag inte rekommendera nyckelhålet. Jag förvånas över att Livsmedelsverket inte tycks ta någon som helst hänsyn till det hälsosamma i att äta en rad olika syntetiska tillsatser, utan begränsar sitt hälsotänk till enbart fett, socker, salt och fibrer. Personligen äter jag hellre några procentenheter extra med fett så länge jag slipper ett koppel av  E-nummer vars namn jag inte kan uttala, och som kräver ett laboratorium för att framställas. Nyckelhålet må tecknas mot en grön bakgrund, men i min värld har det inte det minsta med grön mat att göra!

Referenser: 
Livsmedelsverket.se
Äkta vara av Mats-Eric Nilsson

/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

2 kommentarer:

Nattfjäril sa...

Varför är symbolen ett nyckelhål egenltigen? Har aldrig riktigt förstått det... Det verkar mer logiskt att tro (som en vän svarade på ett hemkunskapsprov i högstadiet) att det står för "barnsäker förpackning"...

Men bra presentation, ser fram emot att läsa fortsättningen! :)

Thérèse sa...

Nattfjäril: Jag hittade följande text i ett dokument på Livsmedelsverkets hemsida:

Symbolen nyckelhålet utvecklades av Livsmedelsverket 1989 och är en kombination av matcirkeln och matpyramiden, som på den tiden ofta användes som pedagogiska redskap.
Och:
Den gröna färgen står för ”gå”, som i ett grönt trafikljus. Nyckelhålssymbolen är en enkel och positiv märkning som synliggör de bättre alternativen inom en viss livsmedelsgrupp.

Bättre förklaring än så har jag tyvärr inte, även om jag ställer mig själv samma fråga.

Jag lovar att resten av presentationerna kommer; det var lite dumt av mig att dra igång projektet precis innan flytten. Det är ju lite tidsödande att läsa in sig, tid som inte funnits nu på ett tag, men jag lovar att jag själv är alldeles för nyfiken för att inte fortsätta, så det kommer!