torsdag 14 april 2011

Mission: krukodling

Sockerärtorna växer och frodas
Det har nog inte undgått någon att ett av den här bloggens mål är att slå ett slag för krukodling, balkongodling eller odling i urnor - kärt barn har många namn! För mig har det blivit till något av en rafflande utmaning att se vilka frukter, bär och grönsaker jag kan få att slå rot och växa i min fönsterkarm eller på balkongen. Med en mycket trädgårdsintresserad mor har jag sedan barnsben hört att den och den växten kräver si och så stort radavstånd, och den och den sorten vill ha stora hav av jord att breda ut sig på. Det är mycket möjligt att vissa växter är just precis så kräsna, men jag trodde länge att det var någon sorts minimikrav för allt som grönskar. Tvärt om nöjer sig förvånansvärt många faktiskt med en större kruka eller urna. Om sedan odlingskärlet är en skurhink, en mjölkkartong eller en gammal kattlåda spelar inte så stor roll, så länge kärlet är någorlunda anpassat till det man ska odla. Dill, sallatsblad och spenat sår jag i låga men vida kärl (där en gammal kattlåda faktiskt är fullt dugligt!), för att så morötter behöver kärlet bara vara djupt (men inte särdeles djupt) och tomater och paprika som behöver mer rotsystem för att kunna bära upp större frukter planterar jag i skurhinkar eller liter större hinkar i zink. 

Det är så lätt att odling blir en avancerad konstart, endast åtkomlig för en utvald skara människor. Och det ska inte förringas - ska man odla grönsaker för mer än husbehov eller det höga nöjets skull, förslår så klart inte krukor och hobbykunskaper. Men för oss som inte har högre ambitioner duger det faktiskt alldeles utmärkt. Jag tillhör dessutom en generation där allt fler blir medvetna om hur vi människor påverkar miljön, och där allt fler också önskar så och odla sina egna grödor. Men i ärlighetens namn: de allra flesta i min ålder har inte tillgång till några vidsträckta odlingsland, däremot har så gott som alla tillgång till ett odlingskärl, en påse jord och en fönsterkarm. Det värsta som kan hända är att fröet inte gror eller att plantan dör, och då är det bara att sätta ett nytt frö. Därför är det viktigt för mig att uppmuntra till och visa på att det faktiskt går att odla både grönsaker, frukt och bär i kruka. Att det inte finns något hemligt recept, utan det är fritt för alla att pröva. För att det är grönt. För att det är skönt. För att det är vilsamt, utvecklande, roligt och gott! Och inte minst - för att det går!

/ Thérèse - envis 82a
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

onsdag 13 april 2011

Paprika

Paprika tillhör de grönsaker (eller bär, om man ska vara petnoga) som trivs bra i kruka. För fem veckor sedan satte jag sex små paprikafrön som jag skrapat ur en vanlig paprikafrukt köpt i mataffären, och som jag sedan låtit torka i en skål. Vill man vara säker på att få friska frön bör man nog köpa frön anpassade för sådd, men för mitt hemmabruk nöjer jag mig med vad middagsfrukten har att erbjuda. 

När fröna var sådda väntade och väntade och väntade jag, och när jag var på vippen att ge upp så hade jag  en morgon sex små, gröna, millimeterhöga skott i krukorna. Paprika har visserligen lång groningstid, men jag hann överväga att ge upp projektet flera gånger innan de behagade krypa ur jorden. Jag kan inte minnas att det tog sådan tid i fjol. Men nu är de alltså äntligen på väg och ännu så länge står det tre plantor i var kruka. Det hade varit smidigare att så dem i odlingsbrätten, men man tager vad man haver som Kajsa Varg visst inte sa. De kräver mycket vatten (jag vattnar så gott som dagligen) och vill, precis som tomaterna, ha en jämn vattentillförsel för att inte drabbas av exempelvis pistillröta. Ännu så länge står de inne i köksfönstret där nattemperaturen är högre än på balkongen, men framåt juni kommer även de att få flytta ut. För att, förhoppningsvis, bjuda på fina frukter framåt sensommaren!
Paprikaplantor to be
/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Skatter i vrårna

Något jag älskar med gamla hus i allmänhet, och vårt gamla hus i synnerhet, är alla gamla saker och prylar man kan hitta. Vårt hus har funnits i släkten i flera hundra år, vilket innebär att där finns en och annan pinal med några år på nacken. Det är nyårshälsningar från förra sekelskiftet och biblar från slutet av artonhundratalet, för att inte tala om spinnrocken, smörkärnaren, verktygen till den gamla bakugnen och  det tunga och vackert smyckade amerikakoffertarna. I helgen hittade jag, lutad mot finskåpet i salen, en sak som bara har ett fyrtio- eller femtiotal år på nacken, men som gladde mig nog så mycket ändå. Det var nämligen min morfars gamla kamerastativ som stod där i vrån - på vilket min digitala systemkamera gick alldeles utmärkt att montera! Jag har önskat mig ett kamerastativ under ganska lång tid, men priserna är inte riktigt anpassade för en studentplånbok. Men nu har jag ett stativ, och slapp både lägga pengar och tillverkningsresurser på det. Det är fina grejer det!
Stativ från Lindhof
/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

måndag 11 april 2011

Stilla spegling

Vattenståndet nere på maden var det högsta jag någonsin sett. Under somrarna är vattenfåran bara en lite bäck, någon meter bred, nu var  den upp mot trettio meter bred och snarare en å än en diskret bäck. Men ändå så stilla, så lugnande. 
/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

lördag 9 april 2011

Sinnesro

Jag är i paradiset igen. På min mors gård och min mormors barndomshem, på landet ute i ingenstans. I skrivande stund sprakar och dånar det från vedspisen, som sprider värme i vårt gamla 1800-tals hus. Golvet knarrar när maken går förbi, och om jag kliver ut på verandan hör jag ån dåna en kilometer bort. Vattenståndet är högt nu när isen lossat och snön har smält, och den annars så stillsamma ån låter mer som en aggressiv fors. I eftermiddags hörde vi fasanen skorra bakom ladugården, och svanens tunga vingar svepte över våra huvuden på kvällspromenaden. När vi rensade fram en av stengärdsgårdarna skramlade grannen förbi med traktorn, på väg att röja fallna träd. Här finns så många ljud, men nästan inga av dem hörs i stan, och nästan inga av stadens ljud hörs här. Jag älskar det. 

Här är jag lugn. Här finner jag sinnesro som ingen annan stans. Här slår mitt hjärta i takt med naturen, i takt med de hundraåriga ekarna, i takt med de generationer av släkt som före mig gått på samma knarrande golvtiljor och lyssnat till samma sprakande vedspis. Här är jag hemma.
Bakom en av alla stengärdsgårdar växer fullt av blåsippor
/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

fredag 8 april 2011

Trädgårdsfredag

Nu är det äntligen dags - ikväll börjar en ny säsong av SVTs programserie Trädgårdsfredag. Det är Pernilla Månsson-Colt som tillsammans med trädgårdsmästaren John Taylor och kocken Tareq Taylor gör oss följe tolv fredagskvällar framöver. Maken och jag reser passande nog till landet, mitt paradis, i eftermiddag och tänker krypa upp i soffan och dricka te och titta på Trädgårdsfredag till ljudet av den sprakande vedspisen. Kan inte bli så mycket bättre, faktiskt. 
/ Thérèse
P.S. Tack till Landetkrokus som påminde mig om att det redan var dags - annars hade jag missat detta första avsnitt! D.S.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Dagens färgk(l)ick!

Någon typ av minipåsklilja eller narciss lyste upp vägen i Värpinge by när vi passerade i full storm
/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

torsdag 7 april 2011

Kvällsutmaning

Jag dricker mycket te men har tyvärr inte hittat något riktigt bra svart te som är ekologiskt och ekonomiskt försvarbart med tanke på de mängder jag dricker. Däremot dricker jag gärna Yogi tea: ayurevediska "spice infusions". Det är en sorts kryddblandningar och med några få undantag innehåller de  inget te alls (och därmed heller inget tein eller koffein) och är tillverkade av ekologiska och KRAV-märkta örter och kryddor. Förpackningarna är dyrare än vanligt te och jag unnar mig därför sällan att köpa flera sorter samtidigt - därför känns det oerhört lyxigt att vi bröllopspresent fick en hel låda full av olika Yogiteer. Trots att vi snart firar sexmånaders bröllopsdag finns det fortfarande gott om teer kvar att avnjuta - och därmed gott om små poetiska visdomsord att ta del av. Till min kvällskopp av ingefärste följde den lilla lappen på bild med uppmaningen "Love what is ahead by loving what has come before". Det blev en utmanande tanke att  bita tag i, såhär på kvällskvisten.
"Love what is ahead by loving what has come before"
/ Thérèse
P.S. Yogi tea finns i välsorterade mataffärer, men det bredaste utbudet brukar hälsokostaffärerna eller alternativa butiker erbjuda. D.S.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Dagens färgk(l)ick!

Jag har aldrig riktigt lärt mig att skilja på blåstjärna och vårstjärna, men numer räknas de båda till Scilla-släktet. Oerhört vackra är de dock i sin skira klädnad. När de står riktigt tätt skapar de blåa hav av den annars så vårvintergula gräsmattan. Magiskt. 
/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

onsdag 6 april 2011

Garant

Sedan maken och jag flyttade bor vi mitt emellan två stora och välsorterade mataffärer. Den ena av dem är en lågpriskedja som jag tidigare varit ordentligt skeptisk gentemot. Jag förväntade mig inte att finna en endaste ekologisk produkt, så jag måste erkänna att jag blev positivt överraskad när vi rekade sortimentet. Förutom att de har, i alla en del ”vanliga” produkter som är KRAV-märkta, för de också varumärket Garant som för mig var helt okänt.

Efter att ha googlat runt lite visar det sig att Garant är hyfsat nya på marknaden (det lanserades hösten 2009) och att de ägs av jätten Axfood. Idén tycks vara hög kvalité till rimligt pris, och sortimentet består dels av konventionellt framställda produkter, dels av ett ekologiskt sortiment som kort och gott fått namnet Garant Eko. Det är självklart det ekologiska sortimentet jag är särskilt intresserad av.

Garant lovar att alla deras ekologiska varor kommer från en certifierad produktion, där de vanligaste märkningarna är KRAV eller EU-ekologiskt. Vad dessa märkningar innebär och vilka skillnader som finns återkommer jag till i senare inlägg (som en del av Projekt god mat). Det ekologiska sortimentet är hyfsat brett och jag måste säga att jag är imponerad både av kvalitén och priserna på de produkter vi testat hittills. Det är nästan (men bara nästan) så jag funderar över vad som är fel i produktionskedjan, när de kan erbjuda ekologiska produkter till nästan samma pris som konventionellt odlade produkter.

Hittills har vi testat bland annat deras KRAV-märkta fetaost (till tomatpajen), deras EU-märkta krossade tomater och röda linser (till linssoppan), deras KRAV-märkta ägg, gul lök samt deras chips (de senaste tillverkade med solrosolja i stället för palmolja). Den enda invändning vi hittills haft är att de krossade tomaterna inte är skalade först, och att de alltså innehåller skalbitar som kan bli lite trista i konsistensen. Smakmässigt är de dock mycket goda! Hela det ekologiska sortimentet hittar du här.

Jag är positivt överraskad av Garant men undrar också om du köpt deras produkter eller vet du något mer om märket som kan vara intressant att känna till?

/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Dagens färgk(l)ick!

Forsythian blommar utanför huset, så vackert, så mycket glädje ...
/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

tisdag 5 april 2011

Tomatpaj med basilika och fetaost

Apropå tomater som jag skrev om tidigare idag - sedan jag träffade maken har mina matpreferenser vidgats  avsevärt. Tidigare åt jag varken tomat, basilika, fetaost eller vitlök med någon större glädje, men jag måste erkänna mig helomvänd. Den här pajen – som jag improviserade ihop i vintras någon gång - består nästan enbart av ingredienser jag tidigare inte uppskattat. Nu är den en storfavorit här hemma. Funkar både nybakad, lite ljummen några timmar senare, eller kall dagen efter. En paj full av sommarkänslor. Mums!
Dödens tråkig bild, jag vet, som inte alls gör pajen rättvisa.
Men ge den en chans, jag lovar att den smakar bättre än den ser ut!
Tomatpaj, fyllning
2 tomater *
1 kruka färsk basilika *
1 vitlöksklyfta *
ca 100 g fetaost *
ca 1 dl riven hårdost *
2 ägg *
2,5 dl mjölk/grädde *
grovmalen svartpeppar
örtsalt *


Pajdeg
100 g smör *
3 dl mjöl (antingen bara vetemjöl eller hälften vetemjöl och hälften grahamsmjöl) *
1 krm örtsalt *
2 msk vatten  

Gör pajdegen först genom att nypa samman smör, mjöl och örtsalt. Tillsätt lite vatten i taget tills degen har en bra konsistens. Tumma ut degen i pajformen, nagga och förgrädda mitt i ugnen, 200 grader i tio minuter. Under tiden gör du själva fyllningen.

Hacka tomaterna i små bitar, dela fetaosten i små tärningar och riv hårdosten fint. Hacka basilikabladen och vitlöksklyftan (den kan så klart uteslutas för den som inte uppskattar vitlök). Knäck äggen i en skål och vispa i grädden eller mjölken, jag brukar använda ungefär hälften av varje. Vispa ner den rivna hårdosten i äggröran och tillsätt ungefär hälften av basilikan, salt och svartpeppar. 

Nu borde pajskalet vara färdiggräddat - tag ut det ur ugnen och strö hackade tomater och tärnad fetaost i pajskalet. Häll över äggblandningen och strö över den sista basilikan. Om du vill kan du riva över lite hårdost innan du sätter pajen i ugnen igen. 200 grader i 20 minuter är det som gäller - sen är det bara att njuta!

* ekologiskt alternativ finns

/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Tomatplantorna

Häromdagen nämnde jag i förbifarten att tomatplantorna flyttat ut på balkongen, och där står de sedan en vecka tillbaka. Eftersom balkongen är inglasad håller den hyfsat vettig temperatur - dagtid blir där någonstans mellan 10 och 20 grader beroende på om solen kikar fram, och nattetid blir det i alla fall inte kallare än 5, men oftast kring 10, grader. Vi har ett tjugotal plantor ännu, sedan får vi se hur många av dem vi kommer kunna driva upp som "stora" plantor. Våra stora urnor är ju begränsade till antalet. Tomaterna står nu i lite olika stora krukor, men min förhoppning är att de som nu står i störst krukor ska kunna flyttas direkt till en hink eller urna utan ytterligare en omplantering. De som står i små krukor nu kommer jag nog tyvärr inte undan med: de lär behöva ytterligare en omplantering innan de är redo för hinken. Men nu börjar man saka men säkert kunna skönja att detta ska bli en tomatplanta. Bladen är småludna och luktar karaktäristiskt av tomat. Tack vare att de nu står lite kyligare växer de lite långsammare än de första veckorna, och hinner bli något mer stabila. Det här känns lovande!
Tomatplantor (och en aloe vera i bakgrunden)
Jag har tidigare skrivit ett längre inlägg om att odla tomater på balkong eller i urna - läs det gärna här!

/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

måndag 4 april 2011

Dagens färgk(l)ick!

Äkta glädje
/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Schyssta sockar!

För några veckor sedan deltog jag i en tävling på bloggen Jennyshus. Hon lottade ut strumpor från ett företag jag tidigare in hört talas om, Sock designers. Det coola är att strumporna tillverkas i ekologisk bomull, där arbetsförhållandena för bomullsplockarna också är schyssta. I fredags fick jag veta att jag vunnit (hurra!) och nu väntar jag därför på att två par färgglada strumpor ska trilla ner på hallmattan. Jag håller tummarna för att strumporna ska vara lika snygga och sköna som utlovat - i så fall lär jag återvända som betalande kund!

Ekologiska kläder är något jag verkligen, verkligen hoppas att få se mer av framöver. Därför är det glädjande att se att även multinationella företag som H&M under de senaste åren börjar ta sitt miljöansvar på större allvar. Ett av H&Ms bidrag är deras "Conscious collection". Det är en kollektion som släpps den 14 april där plaggen är tillverkade i ekologisk bomull eller återvunna material. Även andra stora klädkedjor, som Lindex och KappAhl, för ett begränsat antal ekologiska plagg.
Bildcollage med bilder lånade från Sock designers, modell Bellini och Reija som jag valt. 
/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

söndag 3 april 2011

Glimtar av vår

Den här rabatten passerade vi i går eftermiddag - tyvärr hade jag inte systemkameran med mig utan fick nöja mig med Iphonens kamera som är allt annat än optimal, men kanske ändå kan bjuda på lite vårkänslor.
/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Nya marker

Den sista veckan har varit katastrofal ur ett bloggperspektiv. Däremot har den inneburit en hel del spännande saker utanför bloggosfären, däribland fotografering i en gammal ladugård. Men mer om det blir det om några månader.

För var dag som går fattar våren ett allt säkrare grepp om Lund, och jag njuter i fulla drag. Även om det varit grått och regnigt nu ett tag, har vinterns råa kyla helt släppt taget. Vårblommorna ger färg i var och varannan rabatt, syrenknopparna är pistagegröna och gräset håller sakta på att överge sin gulbruna ton. När vi i måndags fick nya golv här i lägenheten var vi tvungna att flytta alla möbler från våra båda sovrum och hallen in i köket och vardagsrummet. En hel del förpassades ut på balkongen, däribland våra tomatplantor. Och där har de faktiskt stått sedan dess! Möjligen är det något för kallt för dem nattetid, men de tycks ändå ha klarat det bra. Jag hyser gott hopp om att få starka och stabila plantor i år, balkongen är ju trots allt inglasad! Sockerärtorna är ett par decimeter höga vid det här laget, blåbärsbuskarnas blad har öppnat sig ordentligt, och i går kröp även de första små gröna skotten av paprikaplantorna upp ur jorden. Det är underbart att se hur det, från dag till dag, händer saker i mina små odlingar. Jag älskar det!
Dagens långpromenad gick till Rinnebäcksravinen i västraste Lund. Det var nya marker för oss båda, men det var ett oerhört vackert naturreservat som för tankarna lite till sagan om ringen trilogin.
/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

måndag 28 mars 2011

Tussilago farfara



Tussilago, hästhov, hästhovsört, tussilago farfara - kärt barn har sannerligen många namn, men det viktigaste av allt är att jag igår hittade årets första av detta fantastiska lilla blomster! 

/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

söndag 27 mars 2011

Spexig helg


Min syster ingår i spexgruppen Toddy som har föreställningar den här helgen. Familjen har kört ner till Lundaland för se vad det är som upptar yngsta dotterns all vakna tid under mars månad. Men eftersom spexet gör just det, upptar all hennes vakna tid, så får föräldrarna i stället nöja sig med att träffa mig, maken och djuren. Lite bakvänt månne, men jag klagar inte! I går bjöds det därför på blomkålssoppa med paprikaconfit, som verkade gå hem även hos två inbitna köttälskare. Med sig hade de dessutom en ceriserosa orkidé phalaenopsis, i en mjukt grön kruka. Min och makens orkidékärlek har uppenbarligen framgått med önskvärd tydlighet.


Idag är det full fart som gäller, fram till tretiden då det är dags att röra sig in mot spexet. I morgon bitti kommer nämligen först VVS-teknikern för att skruva loss vår toastol, och därefter golvläggaren som ska ge oss nya golv i hallen, två sovrum och den lilla toaletten. Det är ju visserligen jättetrevligt, men det innebär ju på något märkligt vis att alla rum måste vara tömda. På dagens agenda står därför att packa ner varenda bok från de fyra bokhyllorna som vi så omsorgsfullt packat upp, skruva isär dubbelsängen vi så ömsint satt samman, och släpa ut allt i vardagsrummet. För att i morgon kväll flytta tillbaka det. För att, vid okänd tidpunkt flytta ut det igen för att få samma rum tapetserade. Men - vad gör man inte för en gratis renovering?


/ Thérèse
P.S. Tycks tiden upp och ner idag? I natt blev det sommartid, så glöm inte att dra fram klockan en timme! D.S
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

fredag 25 mars 2011

Busted!

- Inte en smula kvar, sa matte
- En massa goda smulor kvar, sa katten och tömde glatt och koncentrerat chipsskålen till mikronivå. 


Våra katter äter inte räkor, inte fisk, inte mjuk kattmat - men de älskar chips! Galna små kritter...
/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Gröna kurser

I vintras tog jag en kandidatexamen i psykologi vid Lunds Universitet. Jag har länge varit inställd på att forskarutbilda mig inom klinisk psykologi, där självskadebeteende haft en särskilt viktig plats i mitt hjärta (om det skrev jag bland annat min kandidatuppsats som finns här). Med tiden har mitt gröna intresse fått allt större plats, och jag har börjat se mig om efter alternativ som kan kombinera mitt beteendevetenskapliga intresse med det gröna. Jag har ju förmånen att bo i Lund, bara några mil från lilla Alnarp där Sveriges Lantbruksuniversitet har en  av sina filialer. De har ett antal intressanta kurser, och eftersom flera av dem är på distans tänkte jag tipsa om några av dem även här i bloggen. Trädgårdskurser kan man självklart läsa även på till exempel Medborgarskolan , men fördelen med att läsa på universitetet är ju dels att kursen är gratis (men man betalar vanligtvis för kurslitteraturen), dels att man i de flesta fall kan få studiemedel om man så önskar, och så klart att man får högskolepoäng och kursintyg för sin kunskap. Kursbeskrivningarna är hämtade från SLUs hemsida, men ett par av dem är något komprimerade. Klicka på länkarna för mer info!

Kursen går på halvfart och mestadels på distans, några obligatoriska träffar kommer att anordnas på Alnarp (utanför Lomma/Lund). Endast grundläggande behörighet krävs. Kursen består av tre delar. Dels en översiktlig genomgång av grundläggande begrepp inom landskapsarkitekturens miljöpsykologi, samspelet mellan människa och miljö. I den andra delen studeras olika målgrupper med specifika behov, exempelvis barn, äldre, sjuka eller funktionshindrade personer. Den sista delen omsätter kunskapen om målgrupperna till slutsatser om deras samspel med utomhusmiljö. Olika miljöers för- och nackdelar diskuteras i förhållande till de olika målgruppernas specifika behov.

"En grönskande utemiljö kan vara ett positivt inslag i människans vardagsmiljö. Kursens mål är att ge en ökad förståelse för vad utemiljöer, natur, park och trädgård, kan betyda för människors livskvalitet, trivsel, hälsa och välbefinnande. Kursen är en mötesplats för människor med olika utbildnings- och yrkesbakgrund, som med sina olika kompetenser bidrar i utforskandet och diskussionen av olika brukargruppers behov och intressen i vår vardagliga livsmiljö. Olika förklaringsmodeller kring sambanden mellan natur och hälsa introduceras."
Kursen ges på distans, och ingång till kursen finns från flera olika håll, däribland arkitektur, kulturgeografi, landskapsplanering, trädgårdsvetenskap, medicin, psykologi, sociologi, pedagogik, dans och teater. Eftersom studierna är på avancerad nivå krävs det att du har minst en kandidatexamen om 180 hp (dvs. 120 gamla poäng) i något av dessa ämnen.

Mat, miljö och klimat 7,5 hp (grundnivå)
"Kursen ska ge deltagarna övergripande kunskaper kring den svenska livsmedelsproduktionens och -konsumtionens påverkan på miljön. Kursen täcker livsmedlens väg från jord till bord och var i kedjan miljö- och klimatpåverkan är som störst. Kunskaperna ska vara praktiskt tillämpbara i val av livsmedel till det egna hushållet, restaurangen eller storhushållet."
Kursen är webbaserad och ges helt på distans, utan träffar, och kräver endast gymnasiekunskap. Kursen ges på kvartsfart över en termin.

"Målet med kursen är att ge en introduktion i ämnet trädgårdsterapi. Fokus ligger på den praktiska tillämpningen av ämnet dvs att i trädgårdsrum arbeta med meningsfulla aktiviteter anpassade efter patientens/klientens förmåga. Studenten får prova på och uppleva skilda moment i trädgårdsterapin samt stifta bekantskap med såväl ledande teorier om hur och varför natur, park och trädgård kan påverka människors välbefinnande och psyke som praktisk odlingskunskap."
Kursen ges på halvfart över en termin, delvis på distans, med fyra obligatoriska träffar vid Alnarps rehabiliteringsträdgårdar. Endast gymnasiala förkunskaper krävs.

Natur, hälsa och trädgård 60 hp (avancerad nivå)
Naturen har stor betydelse för välbefinnande och hälsa. Många stressar för mycket och rör på sig alldeles för lite. Det har blivit ett folkhälsoproblem. Parker, gårdar och stadsrum är slumrande resurser i arbetet med att motverka ohälsa. I våra utemiljöer kan vi leka och umgås, vara fysiskt aktiva likväl som att bara stilla njuta. Människors tillgång till gröna miljöer har därför blivit en fråga om livskvalitet och hälsa. Utbildningen vänder sig till dig som redan har en högskoleutbildning och vill få en spetskompetens i miljöpsykologi. Med denna kunskap skall du kunna utvärdera och utveckla fysiska miljöer anpassade till människors behov och önskningar.
Utbildningen ges på halvfart, delvis på distans, under två år och leder till en magisterexamen med inriktning mot landskapsarkitekturens miljöpsykologi. 

Själv är jag kanske särskilt sugen på magisterprogrammet, men skulle gärna komplettera det både med kursen i trädgårdsterapi och kursen om mat, miljö och klimat. Tycker du någon av kurserna låter intressant? Då är det bara att surfa in på www.studera.nu och skicka iväg din ansökan! Fram till den 15 april har du på dig att ansöka till kurser på högskola och universitet.

/ Thérèse

torsdag 24 mars 2011

Snabbmat

Igår var matlagningsorken begränsad, men tack och lov hade vi gott om rotfrukter i kylskåpet. Jag skalade och klyftade fyra potatisar, två stora morötter och en sötpotatis, skar en gul lök i båtar och delade ett litet broccolihuvud i munsstora bitar. Potatisen och morötterna skjutsade jag in i ugnen på 175 grader, med en ordentlig skvätt olivolja, örtsalt och svartpeppar och lät dem stå i tio minuter under tiden jag gjorde i ordning de andra grönsakerna. Sen blandade jag ner även sötpotatisen, löken och broccolin och klippte över en näve färsk timjan. Och så skjuts in i ugnen ytterligare tjugo, tjugofem minuter ungefär. Potatisstickan snarare än klockan avgör tillagningstiden i det här fallet!

Till grönsakerna stekte jag upp två qournfiléer och gjorde en kall sås på creme fraiche, en matsked majonäs, en halv kruka klippt, färs timjan och lite örtsalt, svartpeppar och en kryddblandning ur hyllan med etiketten "Örtagård". Löjligt gott för den minimala arbetsinsats och de enkla råvaror som rätten kräver! Snabbt går det också - bara choppa grönsakerna så sköter ugnen resten och du kan pilla naveln eller klia hunden under tiden. Det är snabbmat när den är som bäst!
Ugnsgrönsaker, quornfilé och kall timjanssås
/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

onsdag 23 mars 2011

Paus

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag
och något alldeles oväntat sker
Världen förändrar sig varje dag
men ibland blir den aldrig detsamma mer

Alf Henrikson
Precis som vårens vintergäck envist lyser upp sin marsgrå omgivning, strålade du trots din obegripligt mörka historia. Jag hoppas att du finner ro.

/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

tisdag 22 mars 2011

Främmande fågel

När jag klev ut från tentasalen vid lunch möttes jag av strålande solsken. Redan på morgonen hade vädret känts lovande, och när jag trampade hemåt var jag tvungen att skala av både mössa, vantar och halsduk. Maken och jag bestämde oss därför att ta en vända i solen, så vi har haft en riktigt härlig eftermiddag (och hunden har fått ännu en fyratimmarspromenad). När vi ätit lunch i Stadsparken passerade vi fågeldammen, där maken fick syn på en mycket märklig fågel som simmade runt. Så vitt vi kunde se var den helt ensam av sitt slag i dammen. Är det någon som kan identifiera pippin på bilden här nedanför? I mina ögon ser den mest ut som en korsning mellan gräsand och, tja, någon papegojfågel kanske, men det känns inte helt rimligt? Någon som har något (bättre) förslag? 
Främmande fågel
/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Det blommar! del II

Det är inte bara Hoyan som blommar om - även novemberkaktusarna prunkar i fönstret här hemma. Det var ju i februari som jag med våld delade en av mina novemberkaktusar som då stod i en kruka med i princip uteslutande rötter. En dryg månad senare blommar båda de nya plantorna och ser förvånansvärt välmående ut. Måhända är det inte november; måhända har de fått sin blomningscykel en smula (fullständigt?) rubbad; måhända bryr jag mig inte så mycket, för blomningen är vacker och gör mig vårglad!

/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

måndag 21 mars 2011

Det blommar!

Hoya Bella
Minns ni Hoyan jag köpte i januari? Den blommar igen! Jag tackar som hjärtligast för det, och tar det helt sonika som ett tecken på att den trivs och har accepterat flytten. Det verkar förresten alla växterna ha gjort - det blommar både lite här och där i lägenheten just nu. Riktigt härligt eftersom blommorna i det fria ännu är både få och sällsynta. 

/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Balkongliv

Rosmarin, köpt i kruka
I helgen gav vi balkongen en första ordentlig uppfräschning. Hittills har alla urnor, odlingsskärl, krukor och jordpåsar ståt huller om buller sedan inflytten, men nu börjar någon sorts ordning ta form. De avflyttande hyresgästerna lämnade en grön fekjgräsmatta på golvet som, även om den inte är fager, är snyggare än de slitna betonggolvet och framför allt avsevärt varmare! För några veckor sedan hittade vi tre ordentligt stora odlingskärl (någonstans mellan tjugo och trettio liter skulle jag tro) och körsbärsträdet har nu fått lite mer utrymme kring rötterna. I går kväll planterade jag också om alla mina små tomatplantor som nu fått varsin egen kruka. Har jag tur slipper jag en ytterligare omplantering, och kan bara plantera över dem i hinkar om någon månad. Även sockerärtorna har vuxit så det knakar så de fick också ny jord igår, dem ställde jag däremot i en gemensam stor kruka, tror det blir enklare för dem att få något att klättra på då. Tomaterna står fortfarande inomhus, men jag lät faktiskt sockerärtorna stå ute på balkongen. De kan ju sås så snart jorden går att bruka, så jag håller tummarna för att det funkar. De tycks i alla fall ha klarat natten galant!
Den mindre av våra två amerikanska blåbärsbuskar - de är båda översållade med knoppar!
/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

söndag 20 mars 2011

Söndagsäventyr

Jag har tenta på tisdag. I det som ska läsas tills dess ingår en av Foucaults böcker, tack och lov i svensk översättning, och en annan av hans texter, tyvärr på engelska. Foucault har inte gjort sig känd som en lättsmält kille, och kanske är det därför som jag idag haft en väldans massa att göra. Förutom att läsa just Foucault, så klart. Maken och jag tog i stället med hunden på en lång promenad om närmare fem timmar. Det vi pysslar med under dessa långpromenader, och som vi också ägnade oss åt förra lördagen, är Geocaching. Det fina med att cacha är att man får se en väldans massa platser som man annars aldrig hade kommit sig för att besöka. Idag tog oss letandet bland annat till Gunnesbo, över Nöbbelövs mosse och ut till Valkärra. Solen sken, vinden var i det närmaste obefintlig och vi är faktiskt båda två lite solröda om kinderna i kväll. Kameran var så klart med, och kring mossen var fågellivet fantastiskt. Idag var det dock bara svanarna som fastnade med hyfsad skärpa och närhet, men vi kommer garanterat att återvända för fler bilder och vackra promenader! Femton, tjugo kilometers promenad och tio cacher rikare är det nu dags för soffan och långfilm. Foucault får faktiskt vänta.
 

/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

lördag 19 mars 2011

Till bords

Om jag gömmer mig här bakom skålen så kanske hon inte upptäcker mig ...
Bordet var dukat för lunch, i grytan väntade resterna av linssoppan jag kokade i går och vårsolen behagade fylla hela vårt kök, när plötsligt två öron stack upp bakom min skål. Det var Saga som tydligen var sugen på nåt annat än bara de gamla torra matkulorna. Och även om jag borde ha sjasat ner henne direkt, kunde jag inte låta bli att ta några bilder först ...

/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Levande liv

Vi har flyttat från en nybyggd lägenhet med många finesser i ett nytt område med mycket barnfamiljer och äldre, till ett bostadsområde skapat under miljonprogrammet, med gott om studenter och människor med invandrarbakgrund. Reaktionerna vi fått från människor omkring oss kan delas in i lite olika huvudgrupper. Dels har vi mina föräldrar som bodde i stadsdelen när de själva var Lundastudenter - de är således mest nostalgiska. Sen har vi den självklara gruppen som inte känner till Lund och dess stadsdelar, och som därmed mest ser att vi flyttat till en avsevärt större lägenhet med avsevärt lägre hyr, alltså en dubbelvinst. Sen har vi då gruppen som främst utgörs av Lundabor, genom vilken man kan dra en skarp skilelinje - de positiva och de negativa. De intressanta är att de som är negativt inställda till bostadsområdet, är de som inte själva bott här. Alla människor vi talat med som själva bott här, är tvärt om väldigt positivt inställda. Maken och jag sällar oss glatt till den senare gruppen.

Vattnet ger liv
Jag kan förstå att folk som passerar här på norr tycker att husen ser trista ut. Det gör de allra flesta miljonprogramsbyggen jag känner till eller har bott i. Eftersom vi har hund har vi utforskat närområdet hyfsat noggrannt under de här första veckorna, och jag måste säga att jag är positivt överraskad. Inom tio minuters gångavstånd finns två förskolor eller fritidshem/gårdar som håller höns och smådjur. Här finns ett tiotal asfalterade tennisbanor öppna för allmänheten, utspridda på små gårdar mellan lägenhetshusen och villorna. Stora delar av området är bilfritt - kring hyreshusen finns inga bilvägar alls. Här finns stora gröna promenadområden, vattendrag och fotbollsplaner, här finns joggingleder och tio minuter norrut breder fälten och åkrarna ut sig. Inom krypavstånd finns dels en lågprismataffär och dels en lite med välsorterad butik som dessutom vunnit pris för bästa mataffär (och det märks!). Båda butikerna har gott om ekologiska alternativ och fräscha grönsaksdiskar. Dessutom - någon kanske minns att jag för en tid sedan skrev att vår hyresvärd ska ordna komposteringsmöjligheter för alla hyresgäster. Här finns det redan, även om det blir kompostjord och inte biogas eller biogödsel. Det innebär att vi nu kan sortera inte bara mörkt och ljust glas, hård och mjuk plast, papper, kartong, glödlampor, lysrör och metall utan också allt matavfall. Att vi dessutom får ta del av den jord som komposten skapar ser vi som en extra bonus!

När jag tittar ut genom mitt fönster där jag sitter och skriver ser jag två män och en kvinna som leker på lekplatsen med sina små barn. Det här är ett levande bostadsområde som ger oss goda möjligheter att leva ett lite mer klimatsmart och grönt liv, när ett hus på landet ännu inte är möjligt. Det är precis så jag vill ha det.

/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Fredagsbelysning

Även om vi hunnit få upp i princip allting efter flytten, och bara någon enstaka låda står halvuppackad i klädkammaren, har vi fortfarande inte riktigt löst "belysningsfrågan". Vi flyttade från en lägenhet byggd 2008 till en lägenhet byggd någon gång på sextio eller möjligen sjuttiotalet. En påtaglig skillnad är antalet eluttag - i vår nya lägenhet är det minst sagt begränsat och manar till kreativa lösningar (eller många fula skarvsladdar) till skillnad från den gamla som var mycket välplanerad ur det perspektivet. Ännu så länge har vi inte hittat något optimalt alternativ i hallen, där finns helt enkelt inget vettigt uttag, och eftersom vi inte vill ha taklamporna tända hela kvällarna fick vi plocka fram kreativiteten. Lösningen blev min gamla spegelljusstake som dessutom är föredömligt kattsäker. Och mysig. Och allt annat än en taklampa. Jag är nöjd.  
Spegelljusstake och kaktus på hallbyrån
/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

torsdag 17 mars 2011

Odla tomater

Jag har länge trott att tomater är oerhört exotiskt och svårodlat i Sverige. När jag så till sist vågade prova blev jag glatt överraskad - det var inte alls särdeles svårt! Fröna ska sås mellan åtta och tio veckor före planerad utplantering vilket brukar bli i slutet på mars eller början av april. Målet är att nattemperaturen inte ska krypa under åtta plusgrader. Jag sådde mina frön för en vecka sedan eftersom de ska bo på min inglasade balkong. Där är det redan 3-5 grader på natten, så de kommer förhoppningsvis att klara sig fint där om några veckor!

Jag förkultiverar mina frön i små krukor i såjord (näringsfattig jord) och täcker krukorna med plastfolie tills dess att de första gröna bladen sticker upp. Jag sätter mellan två och fem frön i varje kruka, beroende på hur stora krukorna är. Eftersom fröna, när det kommer upp, vill stå ljust så brukar jag låta mina sådder stå i fönsterbrädan redan från början. När plantorna kommit upp några centimeter och fått ett eller två bladpar är det dags att skola om dem och ge dem en egen kruka. Nu vill plantorna ha mängder av ljus - ställ dem i det fönster med flest soltimmar om dagen. Självklart kan man också kompensera med lysrör, men det är ingenting jag känt behov av. Enligt Lena Israelsson vill plantorna nu ha det något svalare, 15-18 grader, men glöm inte ljuset. Jag har inte hittat någon annan kompromiss än att stänga av elementet under, vilket funkat finfint. Håll plantan lätt fuktig, låt inte torka ut. Över huvudtaget är det viktigt att tomatplantorna är jämnt bevattnade, så det är lika bra att vänja sig redan när plantorna är små. 

När plantan är omkring 15 centimeter hög kan de behöva ytterligare en omplantering. Sätt då ner den befintliga jordklumpen i en kruka som du bottnat med jord, och fyll på med ny jord upp till det första bladparet. Det ger stjälken fler rötter och ger en stabilare planta, något som kan behövas, inte minst när man är nybörjare på tomatodling. Plantorna tenderar att bli skrala och rangliga innan man fått in den rätta "knycken". 

Några veckor efter första omplanteringen är det dags att gödselvattna, och när så utetemperaturen nattetid nått minst åtta grader är det dags för utplantering. Glöm dock inte att avhärda plantorna - att succesivt vänja dem vid utevistelsen - för bästa resultat. Väl ute på balkongen så mådde mina plantor bäst i lä (som bekant så blåste det ju rätt bra på vår förra balkong så det var ju lite si och så med den saken), i stor kruka (de bästa plantorna stod i i tiolitershinkar) och med jämn tillgång till vatten (vilket är enklast att uppnå i just stora odlingskärl). Jag hjälpte plantorna lite med pollinering, genom att skaka plantorna eller knäppa lite på blommorna. Mina plantor skulle tjuvas, det vill säga att plocka bort nya skott som växer fram i bladvecket vid stammen. Alla behöver dock inte tjuvas, så läs på fröpåsen! Sen är det bara att stötta och binda upp plantorna efter bästa förstånd och förmåga. Och så klart - njuta av tomaterna när de väl är röda om mogna!

Till sist: jag är på inget sätt en expert inom området. Det jag skriver här är helt enkelt en kombination av vad jag själv erfarit, och vad jag lyckats läsa mig till. Har du andra erfarenheter eller tips - dela gärna med dig i kommentarsfältet! Som tidigare vill jag tipsa om Lena Israelssons bok Handbok för köksträdgården som just utkommit i nyutgåva. Den är en grönsaksodlares bästa vän!

/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

onsdag 16 mars 2011

Sommardröm


Tänk att dessa små spädisar om tre, fyra månader kommer att bära upp stora, röda, solmogna tomater. Underbart!

/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

tisdag 15 mars 2011

Sugersnaps

Nu har även sockerärtorna fått mod att sticka huvudet över jordytan. Dessa frön följde med de många urnor och jordpåsar vi fick av en vän just innan vi flyttade. Frönas bäst-före-datum har gått ut, men det betyder ju inte att fröna obrukbara - bara att grobarheten kan vara något lägre. Av de elva krukor jag satt frön i, har det grott i åtta. Det tycker jag är mer än okej trots allt.
Sockerärtor på väg!
/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Lätt och läckert från elspisen

"En husmors arbetsdag är lång och krävande - många är de sysslor hon måste utföra och mycket bör hon veta och kunna. Vår tids husmor vet vad födan betyder för familjemedlemmarnas hälsa och välbefinnande. Att laga mat är ansvarsfullt - genom tillagningen skall födoämnena bli lättsmälta och smakliga och de får inte förlora i näringsvärde. Resultatet blir gott först när husmodern är god vän med de hjälpmedel hon behöver för arbetet. Denna bok vill stärka vänskapen mellan husmödrarna och elspisen - den vill försöka få bort eventuell osäkerhet hos den som är ovan vid elektrisk matlagning. [...] 
Det är inte många som numera hinner stå långa stunder vid spisen - maten måste vara fort och lätt lagad. I detta häfte har enkla typrecept tagits med, t. ex. recept på rätter, som sköter sig själva i elugnen eller som snabbt blir färdiga i tryckkokare. 
I städer och samhällen har man numera möjlighet att förutom burkkonserver köpa djupfrysta födoämnen och säkert är det god ekonomi att föra in dessa halvfabrikat på matsedeln, särskilt de dagar då en husmor tvättar och städar och för dem som har arbete också utanför hemmet. I några av recepten kan djupfrysta födoämnen med fördel ersätta färska varor. 
Intresset för livsmedlens förvaring, konservering och industriella tillredning är stort och forskningen på detta område gör framsteg. Den tid en husmor behöver ägna åt matlagningen blir därför kortare i den mån som det blir större tillgång på fullvärdig färdig mat till överkomligt pris."
Texten är hämtad ur förordet till boken "Lätt och läckert från elspisen", en liten häftad kokbok jag fick av min mormor flera år innan hon gick bort. Boken är tryckt 1959 och har, som förordet antyder, till syfte att få dåtidens husmödrar att uppskatta elspisen. Trots att vissa passager i texten känns passé är det intressant att läsa att man redan då - för över femtio år sedan - menade att maten behövde vara snabb och lätt att laga. Att det sedan bland de snabba och lätta recepten finns instruktioner om att använda "två mindre unghöns" som ska göras i ordning "på vanligt sätt" sätter saken i lite perspektiv.

Det talas så mycket om att maten måste gå snabbt att laga och snabbt att äta, men hur mycket själ lägger vi egentligen ner i matlagningen numer? Kanske har vi glömt bort det dåtidens husmödrar var så väl medvetna om: att matens kvalité, hur den serveras, när och i vilket sällskap, är avgörande för vår hälsa och välbefinnande. Bland recepten på vickningsmat i boken finns visserligen också ett recept på så kallade "hamburgers". De består av tre ingredienser: fin oxfärs, peppar och salt och ska serveras med i skivad lök och tomatketchup. Långt, långt från dess namne som idag serveras på närmaste hamburgerrestaurang.


/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

måndag 14 mars 2011

Vinnande koncept

Varför ändra på ett vinnande koncept, frågade sig katten, och lade sig på nytt att sova på Lilla Bä.
/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Dagens färgk(l)ick!

Idag är det jämngrått utanför fönstret och rå och fuktig luft. Trots att tulpanbuketten vi fick av mamma för en vecka sedan nu sjunger på den allra sista versen, näns jag inte kasta ut den idag heller. Jag behöver färgkicken, som en kontrast mot himlen som ser ut som genomskitigt diskvatten. Det är vardagslyx.

/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om , ,